Skivbolag

Skivbolag

Inom musikindustrin är det som vi vet många olika aktörer. På ett eller annat sätt samarbetar de med varandra och den ena krävs för att den andra ska fungera. Utan artister hade inget skivbolag behövts, utan skivbolagen hade artisterna haft svårare att nå ut, speciellt förr. Idag så är skivbolagen fortfarande mycket viktiga såklart, men det händer att artister startar egna små skivbolag för att själva marknadsföra sin musik på enbart tjänster som Spotify. Lyckas man då nå ut på samma sätt man hade gjort med att vara bunden till ett skivbolag så finns det ekonomiska vinster att göra. För den som är bunden till ett skivbolag kan en halv miljon lyssningar på Spotify motsvara en försäljning av cirka 200 CD-skivor, beroende på avtalet mellan artisten och bolaget. För den individuella artisten blir intäkterna dock mer, men man får arbeta desto mer för det.

Förr och nu

Traditionellt har musiker varit beroende av skivbolagen för att nå ut. Skivbolagen hjälper till med marknadsföring av nya album och gör mycket för att artisten ska höras på musikströmmande tjänster men även på radio och tv. Med internet så har fler artister försökt att undvika kostnaderna det innebär att få den hjälpen av ett skivbolag och istället få ny publik via internet, som kanske till och med innebär större spridning av ens musik. Hela musikindustrin gick igenom en stor förändring på 2000-talet och det har självklart påverkat skivbolagen i allra högsta grad. Denna förändring har lett till mindre intäkter till skivbolagen vilket gjort att de har förändrat sättet de arbetar på och försökt hitta nya vinstkällor. I början av 1990-talet var de största skivbolagen i världen sex till antalet och kallades för ”Big Six”. Dessa var Warner Music Group, EMI, Sony Music, BMG, Universal Music Group och PolyGram. 1999 slogs PolyGram ihop med Universal Music Group, och kvar var fem stora skivbolag. 2004 slogs BMG och Sony ihop och bildade Sony BMG. De fyra skivbolagen som nu var de största kontrollerade 70 procent av musiken i världen och hela 80 procent i USA. De stora divisionerna inom EMI såldes separat år 2012 och de olika delarna tillföll bland annat Sony och Warner Music Group. Kvar fanns tre stora skivbolag, och det är där vi är idag. Universal Music Group, Sony Music Entertainment och Warner Music Group är de bolag som brukar kallas för ”Big Three”.

Olika sorters skivbolag

Alla skivbolag som inte är under kontroll av ”Big Three” brukar generellt kallas för oberoende bolag, även fast de kan vara väldigt stora. Många artister börjar sin karriär på oberoende skivbolag. På senare år har så kallade nät-skivbolag uppstått. Dessa fungerar oftast som så att musik från en artist kan laddas ner gratis, eller för en avgift som betalas via exempelvis PayPal. Sedan dess har digitala skivbolag, som de kallas, också uppstått. De nya digitala skivbolagen är en mycket större konkurrens för de stora skivbolagen än vad nät-skivbolagen är. Open-source-skivbolag släpper ut musik under licenser som tillåter fri spridning och även oftast fri modifiering av musiken. Dessa skivbolag är en reaktion mot vad vissa musiker ser som företagsstyrning av musiken via upphovsrätten. Sammanfattningsvis finns det hundratals olika skivbolag, och olika sorters skivbolag. Men ändå så är det endast tre skivbolag som kontrollerar cirka 70 procent av musiken i världen.